Fuck fuck fakta

Men jag skriver ett litet inlägg ändå. Så ni förstår att jag ändå har er i tankarna. När jag inte bloggar så beror det mest på att jag inte har nåt att skriva om. Så ni kan sluta läsa nu för det kommer inte komma något som helst intressant eller tankeväckande. Igår jobbade jag på dagen. Jag var rätt länge i en lägenhet där det bor en katt och blev kliig och röd, mest i nyllet. På kvällen var jag på teatern och tittade på just teater och sen drack jag en öl och en drink och pratade med trevliga människor och sen åkte jag hem, ganska tidigt. Sov till 10 idag. Sen diskade jag. Sen åkte jag till stan och gick på Naturhistoriska muséet. Det är ett av mina bästa museum. Men nu har jag varit där väldigt många gånger, det börjar bli lite tradigt. Jag tittade såklart mest på tvillingarna. Och på bältdjuren. Det är mina roligaste djur. Sen fikade jag och drack kaffe och sånt. Lördagsnöje. Nu ska jag packa en övernattningsväska och åka hem till mina kompisar. Jag ska få grekisk sprit och sen ska jag få sova över. Ja, det var väl allt kan man säga.

Idag har jag varit Syster i nöden och hjälpt en vän. I nöd. Jag var snäll. Jag fick lyxfika från Steinbrenner & Nyberg. Smörj mitt krås och jag gör vad som helst för dig.

Min vän i nöd, det är den rödhåriga vännen, behövde lite hjälp med olika sygrejer. Vi har en historia av syning. Hösten 2005 knöt vi forever blodsband och så blev vi Systrarna Elliot. (alltså de svenska, vi ska inte förväxlas med de i tv-serien. men jag kan väl tillstå att vi hämtade lite inspiration från dem)

Jag vill åka till Viskafors imorgon och titta på en kyrka.

Idag har jag fått godkänt på min uppsats.

Ikväll när jag kom till jobbet hade mina kollegor städat allt som ska städas. Jag är arbetsbefriad och kan istället för att torka ur kylskåp blogga. Hurra!

Den här kakan var den bästa i lyxfikat:

Den var svingod.

Jag har drömt om de siamesiska tvillingarna som finns på Naturhistoriska många gånger. Ofta är det mardrömmar. Jag tänkte att jag skulle lägga upp en bild på dem här men sen ångrade jag mig. Jag tänkte att det skulle vara lite taskigt mot er. Ni får bildgoogla om ni vill ta er en titt.

Tvillingarna är födda 1820. De har legat i formalin i snart 200 år. Jag känner mig lite ambivalent till detta. Är det verkligen ok att ha tvåhundra år gamla bäbisar i en glasburk formalin? Till allmän beskådan? Jag vet inte. Vet du?

Här om kvällen, när jag skulle somna, började jag tänka på tvillingarna igen. Jag funderade på hur mycket jag skulle vara beredd att betala för att slippa ha dem stående på mitt nattduksbord. Jag kom fram till "rätt mycket". Exakt hur mycket det är vet jag inte. Eftersom frågan bara är hypotetisk slutade jag tänka på det när jag inte kunde bestämma mig. Ungefär en lika korkad fråga att tänka på som "vad skulle jag göra om jag fick bli osynlig för en dag". Kommer ju aldrig hända. Onödigt att lägga tankekraft på det. Bättre att tänka på andra saker. Snygga killar till exempel. Eller mat.

Jag sprang och sprang och sprang och sprang och sen kom jag fram. Och då grät jag en skvätt. Sen fick jag min medalj och min kexchoklad och min banan. Sen åkte vi hem och drack rosé och åt fisksoppa. Jag fick en kräfta!

Idag har jag varit så trött så trött så trött. Men samtidigt stolt och glad.

Sådana här skyltar stod det utmed vägen. Jag var så sugen på att hoppa in. Men det gjorde jag inte.



Jag bara fortsatte. Precis som Forrest.



Ibland, när jag göra sådana där saker, då undrar jag vad det är som är fel på mig.

Jag är väldigt vältränad just nu. Jag ska nämligen springa mer än två mil om ett par dagar och jag har övat. (konstigt ordval kanske, man säger nog träna och inte öva när det kommer till löpning)

I alla fall har jag tränat mycket och sprungit flera mil i veckan de senaste månaderna. Detta har medfört att min kropp är superredo hela tiden. Den bah: Alltid redo för lite avkylning! Jag är med dig!

Det är inte alltid man vill ha direkt nerkylning. Jag svettas som en galning så fort min puls går upp minsta lilla. Till exempel har jag precis diskat. Genomsvettig. Jag gick lite snabbare än normal igår i cirka tio minuter. Genomsvettig.

Nu funderar jag lite över om det är värt det. Det ska ju vara något bra att vara vältränad. Inte konstant svettigt.

Jag bara hittar på och hittar på en massa saker som jag bara måste göra bums NU. Jag har dammsugit och svabbat golven. Jag har tvättat två mattor i badkaret. Jag har planterat om en blomma. Jag har klippt bort fula blad på samtliga blommor i läggan. Jag har sorterat papper och hängt undan en hel massa kläder. Vissa har jag noggrant vädrat innan. Jag har diskat.

Detta hade varit jättebra gjort av mig om det inte vore så att jag gör detta för att slippa ta tag i min tenta.

Jag är en dålig student. Jag hade tänkt skriva en dålig människa men så långt vill jag inte gå. Men en dålig student, det är jag faktiskt.

Det finns vissa saker som man antingen ska älska eller hata. Julen. IKEA. Sill. Schlagerfestivalen. Koriander. Lever. Lady Gaga. Och sen finns det säkert massor av andra exempel men nu kommer jag inte på fler. Just nu är det ju ett himla tjatande om mellon vilket inte är konstigt alls. Jag varken älskar eller hatar den. Jag finner mig rätt likgiltig inför den. Den är väl rätt sådär halvkul. Småtrevlig. Julen, IKEA, sill, koriander och Lady Gaga likaså. Lever tyckte jag var ganska gott på den tiden jag åt kött. Är jag en väldigt ljum människa? Grund? Lam? Oförmögen att ta ställning? Jag vet inte. Borde jag ta ställning mer?

Det finns i alla fall två saker jag tycker illa om. Men jag vet inte om de är typiska hata vs älska-fenomen. Mina hat: smaken viol (inte blomman) samt Miss Li. (inte personligen, hon är säkert jättetrevlig, men hennes röst: kräk)

Två saker jag älskar: kräftor och lukten av varma tallar.



Bästa smaken.



Bästa lukten. (Tallen på bilden är för övrigt Sveriges äldsta tall. Den är
över 750 år.)

Jag är kittet som binder samman människorna. Ja, så är det faktikt. Det har Henke sagt och han vet väldigt mycket. han är snart fyrtio och han har tre barn och en sommarstuga och en smart fru och han har jobbat med en massa  olika saker och så. Han har varit med om en hel del. Han vet vad han talar om. Och han sa: Karolina, du är kittet som binder samman människorna.

Det är nog det finaste nån har sagt till mig någonsin.



Det är jag som är kittet.

Jag är på skolan nu med min nya dator. Min nya dator har ett skitbra batteri så jag behöver inte ha den inkopplad i väggen. Jag bah går omkring med datorn och kopplar upp mig på olika nätverk och mailar olika folk och jobbar med den nya tekniken. Min kollega Henke har ett diagram på sin dator som vi tittar på och drar olika slutsatser av. Jag känner mig som ett barn som leker vuxen. Men det är såklart jättehemligt.

Blogg är en sammanslagning av orden biographic och logg. Alltså biografisk logg.

Satt och läste lite i min blogg nu och det mesta är ju ren smörja.

Som plåster på såren kommer jag nu ge er min snyggaste kille.

Håll i er för nu kommer han. Tingsek.

Idag har jag jobbat. På mitt jobb jobbar det flera olika människor. En av dem, vi kan kalla honom för Olle, har jättemånga tatueringar. Fina tatueringar. På typ hela kroppen. Jag vill ha många tatueringar. Jag vill göra minst sju stycken. Men vad? Och var? Jag kan inte bestämma mig. Mest vill jag ha en häst. En svart hingst med uppspärrade näsborrar. Det vore fint. Och så ska det bara blommor runt omkring. Rosa och blå blommor.

Superfint.

Efter att jag gjort den tatueringen, det kanske det är DÅ som det blir bättre?

Vad gör du hela dagarna vad gör du???

Jag skriver en uppsats och tränar inför ett halvmara som jag är för snål för att inte springa. Så. Sen är det inte så mycket mer.

Fast jo, i helgen eldade jag jättemycket. Och sprutade med en vattenslang. Och sköt pistol. Jag var ganska vass på allt. Grillade också. Jag var en man. Körde bil. Framförallt gjorde jag upp eld. Såg flera ormar. Ormar jag jag sett idag också. Jag nästan klev på en.

Jag har också tänkt på att det finns många feta hundar i Biskopsgården. 45 procent av alla hundar här är kamphundar, 45 procent är feta stora hundar, exempelvis labradorer och rottweilers, fast feta och svettiga. Resterande 10 procent är övriga hundar. Till exempel schäfer.

Nu ska jag göra mig klar för jobbet. Jag ska jobba idag. När jag slutar jobbet har den långa osten kommit till Göteborg för ett besök. Det blir skoj!

MEN:

Alltså det här programmet Det blir bättre. Får man verklige ha ett sånt budskap? Får man säga så till barn som blir mobbade? Som blir slagna hemma? Som svälter sig själva? Som har en pappa som super sig redlös varje dag? Som är homosexuell i största hemlighet? Som skäms skäms skäms över sig själva. Som mår piss och skit? Det blir bättre.

Det går över tills du gifter dig. Jag hade det minsann heller inte speciellt kul när jag var barn men ge det en tjugo-tretti år så kommer det nog kännas lite lättare. Tjugo år för en tioåring måste ju vara som femtio år för mig. Om inte mer. Hundra.

- Såja såja, sluta deppa, när du är 132 år , då kommer du träffa den stora kärleken och få barn och familj.

- Tack nu känns det bättre.

Det blir bättre.

Jag har ju aldrig sett programmet. Jag vet inte vad jag talar om. MEN: Linda Lampenius har ju precis gått ut med att hon inte alls är frisk från sin bulimi. Hon blev sjuk igen när hon gjorde Lets dance. Hon är superlyckad och har en fantastisk karriär, en snygg man, ett välskapt barn, ett fördelaktigt yttre men mår ändå piss och skit.

Det blir bättre. Så alla mobbade bulimiska barn. Det blir bättre. Nån gång blir det nog det. Vi kan inte riktigt säga när, men det blir bättre. (hoppas vi. vi håller tummarna.) Mvh TV3.

Jag blir helt enormt arg och provocerad av reklamen för den där tvättmaskinen när man ser en kvinna som gång på gång plockar kläder ur tvättmaskinen. Hon ser missnöjd ut. Hon gillar inte att tvätta. Så hör man en man skrika: Älskling har du sett min favoritskjorta? Då händer det. Hon klipper sönder skjortan! Hon tycker den är ful! Ja svarar hon. Den har gått sönder!

TVÄTTA DINA EGNA JÄVLA KLÄDER GUBBFAN!  tänker jag. Vad är det för jävla könsroller som cementeras på bästa sändningstid?

Jag kommer ju inte direkt med något nytt nu men SHIT MY LORD vad konstigt väder det var igår! För exakt 24 timmar sen vräkte snön ner och det var vitt på alla bilar. Jag hade mössa och vantar när jag gick till jobet. Nu lyser solen och det är

Jaha. Jag gick iväg för att se hur varmt det var ute. Det är 5 grader på balkongen. Svinkallt ju. Kanske inte är så väldigt konstigt väder ändå. Det  ser varmare ut. Måste kolla hur många grader det är i solen.

Det är 23 grader i solen. Idag kommer jag försöka vistas mest i solen.

Nu fick jag ett sms. Vem kan det vara? Vad kan den vilja???

Nu ska jag vända blad. Jag ska sova ordentliga på nätterna, jag ska ta hand om min lägenhet och regelbundet boka tvättid. Jag ska hålla mitt kylskåp välfyllt och jag ska laga middagar och göra lunchlådor. Mitt hår ska vara rent och jag ska aldrig eller sällan lukta svett. Jag ska träna hårt som sjutton. Framför allt ska jag skriva en sju jäkla maffig B-uppsats. Maj ska bli en sundhetens och arbetsmoralens praktmånad. Det ska bli bra.

Här om dagen blev jag kallad för jävla fitta och jävla hora av en man på vagnen. Sen toppade han smädelserna med jävla bonnläpp. Då blev jag lite glad! Det var väl konstigt? Att jag blev glad alltså. Jag förstår inte själv varför. Men bonnläpp är uppenbarligen något jag vill förknippas med.

Jag har kokat nässelsoppa idag. Med pocherade ägg. Hej husmor!

Idag var jag ute i skogen och sprang. Jag såg inga djur.

Då kan det hända att männsika skrivit ett långt inlägg om vad som hänt denna helg och sen bara hux flux vill datorn inte alls publicera utan radera. Då får man lita på att datorn vet vad den gör.

Således kommer ni, kära bloggläsare inte få veta hur helgen var. Skyll inte på mig. Skyll på datan. Vill någon verkligen veta kan ni ju alltid ringa och fråga. (någon = den långa snälla. Den rödhåriga var på plats, den lilla spydiga har ringt och frågat)