Fuck fuck fakta

Jag är tillbaka i vardagen. Har varit totalt veckovill denna vecka, frågade nog fyra gånger igår vilken dag det var. Varför då undrar ni? Jo, jag tror det ar för att jag var på konsert i måndags. Crystal castles. Det var ett sjujäkla drag. Jag har haft träningsvärk i både öron och ögon. Ergo: öl och konsert på en måndag gör mig förvirrad. Dock glad! 

 

Alice Glass STÅR på publiken. 

 

 

Idag är det torsdag, det vet jag. Ikväll åker jag till mor och far i Småland. Imorgon ska jag och min syrra och hennes snubbe gå på stand up med Björn Gustavsson och Henrik Schyffert. Vi fick biljetter i julklapp och jag älskar att vi är här nu för då, i julas, tänkte jag att åh när det är dags för det här är det vår! Och  nu är vi här och nu är det dags för vår! 

 

Jag nojar lite över jobb. Och nu när allt är klart för flytten till Stockholm böjar jag bli lite nervös. Jag har inte direkt separationsångest, det är nog mer "bli ihop med nåt nytt-nervositet" men det finns ett litet oroligt men förväntansfullt pirr i magen. Nä, inte i magen. Min nervositet sitter aldrig i magen, den sitter högre upp, typ lungorna. 

 

Igår var jag för första gången ute i samhället iförd reflexväst UTAN att ha med mig en funktionshindrad. När jag jobbade som habiliterare skulle vi alltid ha på oss reflexvästar när vi var ute och gick. Jag fick alltid rabbla mantrat jag har betalt för det här jag har betalt för det här folk kommer se att jag inte är utvecklings folk kommer  se att jag inte är utvecklings innan jag gick ut. Alla fall, igår drog jag på mig reflexvästen helt frivilligt.

 

Säkerheten först tänkte jag. Och spärrade upp näsborrarna.

 

Nu ska jag starta dagen. Städa lite för jag får besök av David i helgen. Packa inför resan. Ringa lite olika samtal. Viktiga grejer och så. Tjing!